Några dagar i månaden jobbar jag ute på händelö på DSV med ett gäng sköna brudar. Till mellanmål brukar jag alltid ha med mig bl.a. en gigantisk persika som jag köper på bondens marknad. En vanlig dag på DSV, öppnade jag av ren vana persikohöljet runtom dens kärna, efter jag ätit upp köttet. Inuti ligger nämligen en liten mandel. Detta lärde Lucia mig när jag var i Marbella förra sommaren. Tjejerna på DSV undrade vad i hela friden jag höll på med, vilket fick tankarna in på andra matvanor som väldigt få delar med mig mig veterligen. Snälla säg att jag är normal, och någon mer gör som jag?

Vissa av er kanske tänker nu "Jo men det där var ju inte så farligt. Hon är nog normal den där Antonia". Då ber jag dig att sluta läsa NU, UTAN att påbörja nästa stycke. 

Folk burkar påpeka främst denna kärnhus-grejen. Själv tycker jag kanske att mitt citronbeteende är mest stötande på listan, om något. Eftersom jag är en sån skojig tjej brukar jag berätta som svar på tal för äppelanklagelserna, min uträkning om hur jag kommer spara 10-tusentals kronor på att ha ett äppelträd ständigt växandes i lilla flickemagen. Samma sak med en jordgubbsplantering, gurkplantering, tomatodling, kiwiplantage(?), citronträd osv. Med andra ord: skulle jag stoppa fingrarna i halsen skulle jag kunna servera oändligt med ljuvliga fruktsallader. Snacka om miljövänligt och närodlat.