2. Anorexin bröt ned min kropp fullständigt. När jag vägde som minst, åt som minst, rörde mig som mest, kändes 1,5 liters LOKA-flaskorna väldigt tunga. Visst har jag tränat väldigt mycket sedan dess och byggt upp min kropp bäst jag kunnat och orkat. Mitt senaste mål var ju att återbli "normal"stark i hela kroppen, samt få en bra kondition. Det måste jag erkänna att jag lyckats med mer än väl. Nu vill jag ta det till nästa nivå och imponera på mig själv. Genom att bli starkare fysiskt kommer det bringa mycket självförtroende, det vet jag. Anledningen till att jag inte gjort detta tidigare, även fast jag velat? Jag trivs med vad jag får ut av träningen. Motivationen till att ändra riktning var alltså, litet för liten för att swicha om totalt. Ovanstående orsak (GRIT-utbildningen) blev helt avgörande för min fortsatta träning. 

 

Åter till det där med att återfå kroppsstyrka och bygga upp kondition. Aldrig i min vildaste fantasi kunde jag drömma om att min kondition kunde bli såhär bra. Det är roligt och häftigt att se tillbaka på min hälsoresa ur en konditionsmässig aspekt. Jag minns hur jag sensommarkvällar 2009 försökte springa runt strömmen i Norrköping. Jag pressade mig alltid till mitt yttersta. Men det tog ändå väldigt lång tid innan jag orkade pressa mig ett helt varv runt. Idag kan jag springa flera varv i ett bra tempo helt oberört. Det är häftigt. Min "förvandling" har gått från en fruktansvärt otränad och fyllig tjej, nästintill mullig, till vad jag är nu. Idag har jag hårdnat både fysiskt och psykiskt. Jag är mer uthållig på alla sätt. Jag är tacksam och beundrar mig själv för vad jag gått genom och den resan jag gjort.